Jag heter Vera och är 40 år, bor i Södertälje och har ett välfungerande liv med jobb, hus och allt det där. Men hemma är det mest plikter och en man som knappt ser mig längre. Det enda som håller mig vid liv är de här stulna stunderna när jag smiter iväg. Jag älskar kontrasten när jag sitter i kostym på kontoret hela dagen och sedan bara några timmar senare ligger på ett hotellrum med en annan kille. Det är som att kasta av hela fasaden på en gång.
Mitt i det här narrativet av diskreta affärer slutar jag aldrig att bli tänd av att veta att ingen utanför rummet har en aning om vad jag håller på med. Jag vill att du ska känna att du är den utvalda, den som får se den riktiga Vera som ingen annan får – inte ens han där hemma.
Jag har precis en timme på mig innan jag måste vara tillbaka, så det blir intensivt. Hotellet är perfekt, ingen granne, inga ungar, inga samvetsbetänkligheter. Jag tar vad jag vill ha nu, utan att ursäkta mig. Jag är mogen nog att säga rakt ut vad som får mig att släppa loss och det är befriande som fan.
