Jag är Vera, 36 år, mogen och jävligt klar över vad jag vill ha nu. På kontoret är jag den som håller masken, den där som alltid levererar, men så fort jag stänger dörren till ett hotellrum i Helsingborg släpper jag allt. Det är den basculen som tänder mig mest – från plikttrogen fru till en kvinna som tar för sig själv utan minsta dåligt samvete.
Mannen hemma är bara en suddig symbol, ett par ringar och ett snabbt samtal där jag ljuger om att jag jobbar över. Han existerar knappt i de här stunderna. Du däremot, du är den jag väljer. Den som får se mig när jag äntligen vågar be om exakt det jag behöver. Vi har en timme, kanske två, innan jag måste vara tillbaka. Den klockan tickar och gör allt hetare.
Just därför älskar jag när vi kör igång direkt. Diskreta affärer handlar inte om långa blickar och kaffe, det handlar om att släppa ut allt det där som byggts upp under veckor. Jag vill glömma stressen, köra hårt och återfödas som den egoistiska, suveräna kvinna jag är i det rummet. Ingen skuld, ingen eftersmak, bara ren självisk hängivenhet till det som känns jävligt bra.
