Jag heter Hanna och är 29 år, bor i Stockholm och har bestämt mig för att ta det jag vill ha. Hemma finns en figur som symboliserar allt det där tråkiga som jag inte längre orkar med, en ring på fingret och lögner i telefonen som påminner om att allt det här är förbjudet. Men fan heller att jag ska känna skuld, det här handlar om att vara fri och egoistisk.
Jag letar efter en man som är ung, hungrig och har den där råa energin som gör att vi kan hålla på utan att stanna. Minsta lilla hämnd och revansch känns extra gott när jag får ta någon annanstans mitt i natten, vid midnatt eller tre på morgonen när alla sover. Det är inte snällt, det är inte snällt alls, men det är precis det som tänder mig.
Diskreta affärer är det som driver mig nu, jag vill ha en kille som kan ge mig den där glupska, nästan outtröttliga körningen tills det nästan gör ont av hur mycket jag kommer. Du som läser det här, du känns redan bättre än den där symboliska figuren hemma. Så säg mig – du tiendras hur länge egentligen? Tills gryningen kommer?
