Jag heter Hanna och är 25 år, bor i Eskilstuna och lever ett liv som ser normalt ut utåt men som känns som en trött, otillfredsställande rutin hemma. Min man är mest en figur i bakgrunden, någon jag ibland ljuger för i telefon medan jag smyger iväg. Det är befriande att äntligen vara egoistisk och suverän över min egen längtan. Jag vill ha diskreta affärer med en kille som fattar att han är överlägsen den där symboliska figuren där hemma, han som aldrig riktigt tänder mig längre. När vi ses blir det het och självisk hängivenhet, jag ger mig helt till lusten utan skuld eller eftertank. Det är som att återfödas varje gång någon ny tar mig och får mig att känna mig levande igen.
