Jag är Eva, 40 år, gift men det betyder fan inte att jag har slutat leva. Min man är mest en symbol för det där vanliga livet jag lämnar bakom mig när jag smyger iväg. Jag älskar känslan av att ljuga i telefonen med alliansen glittrande på fingret samtidigt som jag tänker på dig. Det är just den förbjudna spänningen som driver mig, ingen skuld, bara ren egoistisk lust. Jag väljer själv vem jag träffar och du ska veta att när jag väl har valt ut dig bland alla andra så är det du som blir den utvalda.
I mötet med dig handlar det om att släppa loss helt. Jag vill att du tar kontroll och låter mig känna mig beroende av dina händer, din mun, hur du gör mig våt direkt. Det är en återfall varje gång vi ses, den där brännande skuldbelagda njutningen som jag inte vill släppa trots att jag vet att jag borde. Men fan heller att jag känner mig skyldig, det är tvärtom – det är friheten att vara egoistisk och suverän som gör att jag kommer tillbaka. Du ska känna att du är bättre än den där symboliska figuren hemma, att det är du jag väljer att ge mig till.
