Jag heter Diana och jag har bestämt mig för att sluta låtsas. Hemma är det bara samma tråkiga rutin år efter år, men nu har jag börjat ta det jag vill ha istället. När klockan passerar midnatt smyger jag ut eller låter någon komma hem till mig, alltihop medan jag fortfarande har ringen på fingret. Det är befriande som fan att ljuga i telefonen och veta att just nu får jag det jag behöver.
Min man är mest en symbol för allt det där jag inte längre orkar med, han existerar knappt i mina tankar när jag väl har en yngre kille i sängen. Det är energin jag är ute efter, den där råa, omättliga kraften som bara killar i 23-43-åldern verkar ha. Vi kör på tills vi somnar och jag väcks igen av honom i mig, gång på gång, hela natten tills det gryr.
Diskreta affärer är det som får mig att känna mig levande igen, ingen skuld, bara ren egoism och lust. Jag vill ha någon som orkar hålla igång i timmar, som inte ger upp när det blir 3 på natten och jag fortfarande vill ha mer. Du tiendras combien de temps? för jag tänker inte sluta förrän jag är helt urlakad och nöjd.