Hej, jag heter Astrid och jag är 29. Livet hemma har blivit en jävla tråkig rutin som inte ger mig någonting längre. Det är därför jag nu aktivt söker en kille som bor inom rimligt avstånd och som fattar att jag inte är ute efter några stora känslor eller långa samtal. Jag vill bara ha en som kan ta hand om mig ordentligt när jag behöver det.
Maken är mest en symbol för allt det där jag måste ljuga om när jag pratar i telefon, ringen på fingret blir ett snabbt påminnelse om att det här är förbjudet. Men fan heller att jag ska må dåligt över det, det är precis tvärtom – den här friheten gör mig tänd.
När vi ses ska det kännas som att jag äntligen får återfalla i någonting som får mig att brinna ordentligt. Diskreta affärer är exakt det som får mig att må bra, ingen skuld, bara ren njutning där jag väljer själv. Du ska veta att du är den jag väljer framför allt det andra, du är överlägsen på det sättet.